Förra året begärde fyra entreprenadbolag överprövning av Göteborgs Stads Upphandlings ABs (Upphandlingsbolaget) beslut att förkasta anbud från de fyra bolagen i en upphandling av ramavtal avseende mindre entreprenadarbeten. Anledningen till att anbuden förkastades var att de bedömdes som onormalt låga.

Upphandlingsbolaget hade i förfrågningsunderlaget begärt att anbudsgivare som erbjuder priser under 300 kronor per timme även ska bifoga en förklaring till det låga priset. De fyra bolagen lämnade anbud som understeg gränsen utan att bifoga en förklaring.

Efter begäran från Förvaltningsrätten i Göteborg yttrade sig Konkurrensverket (KKV) i vissa rättsfrågor och kom bl a fram till att det är anbudsgivaren som har bevisbördan för att ett anbud är onormalt lågt (2013-03-04, Dnr 83/2013). Förvaltningsrätten fann sammanfattningsvis att det inte fanns tillräckliga skäl för att förkasta bolagens anbud och förordnade att upphandlingen skulle rättas.

Kammarrätten i Göteborg har nu kommit fram till att det var rätt av Upphandlingsbolaget att förkasta anbuden (mål.nr 2598-2601-13). Det första kammarrätten kom fram till var att Upphandlingsbolaget hade haft goda skäl att begära förklaringar från anbudsgivare som offererat ett lägre pris än 300 kronor per timme. Gränsen hade bestämts utifrån SBIs beräkningar om självkostnad för byggsektorn i Göteborg år 2009. Kammarrätten fastslog därefter att upphandlande myndigheter har en stor frihet att bestämma om anbudsgivares förklaringar till låga priser ska godtas eller inte och konstaterade att myndigheten får ställa höga krav i detta aveende. Mot bakgrund av typen av upphandling med avsaknad av leveransskyldighet i en bransch med stark prispress, svårigheter att kontrollera fakturering m m annat än stickprovsvis, tidigare problem med bolagen samt den frihet i bedömningen som den upphandlande myndigheten har om en förklaring till ett lågt pris ska godtas menade kammarrätten att Upphandlingsbolagen hade haft rätt att förkasta anbuden.

Rättsfallet ger upphov till frågor. Även om den upphandlande myndigheten har stor frihet att bestämma om en anbudsgivares förklaring till ett lågt pris ska godtas eller inte så måste det finnas någon gräns för när kravet ska anses vara för högt ställt. Enligt KKVs rapport 2013:6, Osund konkurrens i offentlig upphandling, behöver en upphandlande myndighet i vart fall inte acceptera att en anbudsgivare generellt hänvisar till olika förklaringar som skäl till ett lågt anbudspris.

Var går då gränsen för den upphandlande myndighetens krav på en underbyggd förklaring? Vilken utredning kan komma att krävas? Vilka sammantagna omständigheter kommer att anses vara tillräckliga för att en upphandlande myndighet ska ha rätt att förkasta ett anbud? Dessa frågor får vi nog anledning att se prövade av domstolarna framöver. Kammarrättsdomen kan fortfarande överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen.