Eller är du förändrings-o-benägen? Det är alltid lätt att tala om andras tillkortakommanden men att spegla sig själv är betydligt svårare. Om du har ungdomar hemma brukar de vara både snabba och rappa i att påpeka. Men vem ifrågasätter dig på jobbet? Och vad händer när någon gör det?

Förmågan till förändring – eller snarare förnyelse – är högst individuell. En del finner tryggheten i det beprövade, det man vet fungerar. Man känner igen problemet, har löst det förut, och tar till samma metod en gång till. Andra tycker inte alls om det beprövade utan vill snarare pröva nytt, göra tvärtom, tänka omvänt. På ledande nivå brukar detta tydligast visa sig i vem som får vilket jobb. Ska verksamheten stabiliseras eller ta ett språng?

Organisationer har också sina karaktärer. Och ju längre man verkat desto trögare brukar förändringen gå. Konsultbranschen som funnits i mer än hundra år, och med många riktigt gamla företag, brukar omnämnas som väldigt ovillig att ta sig an nytt. Men är det sant?

Tekniken har under åren tvingat fram förändringar. Arbetsverktyget gett nya förutsättningar. Dataprogrammen utvecklas, sättet att göra det likaså. De unga är snabba att lära – och pröva det nya. De seniora avvaktar, men står istället för erfarenheten och det djupa kunnandet. En bra balans – och med respekt sinsemellan – ger det ett fungerande team.

De närmsta åren kommer branschen gå igenom ytterligare förnyelse. BIM-tekniken kommer ruska runt. Den som tror att det bara handlar om ett nytt verktyg behöver titta efter lite mer. Egentligen blir det ett helt nytt arbetssätt som leder till nya roller och andra typer av samspel, t ex mellan aktörer som idag är mer åtskilda.

Beställarna/kunderna ändrar sig också. Tydligast är Trafikverkets program för Renodlad beställare. Sättet att göra affär på kommer mejsla fram nya roller, ansvarsområden och arbetssätt. Spelplanen får en ny form. Hot eller möjlighet? Beprövat eller nytt? Att bejaka det nya, är att följa med i tiden.

Lena Wästfelt
vd, STD-företagen