Det är en trend att internationella företag som köper tjänster från våra medlemsföretag vill använda sina egna avtalsmallar för sina inköp. Avtalsmallarna tar ofta inte, eller begränsad, hänsyn till hur man vanligtvis reglerar avtalsfrågor i Sverige. De tar ofta inte heller hänsyn till hur vissa frågor skulle bedömas enligt svensk lag eller till hur konsultansvarsförsäkringar för arkitekt- och teknikkonsultföretag är uppbyggda i Sverige.

I de internationella avtalsmallarna kan ansvaret således vara mer långtgående än i t ex ABK 09 eller STD-företagens standardavtal för industrisektorn. Avtalen är ofta också väldigt omfattande och inte alltid så tydliga vilket gör att det kan bli svårt att avgöra vad de egentligen betyder och vilken konsekvens de kan få för ett företag. Otydligheten i sig aktiverar således risker för ett företag. Ett otydligt avtal kan t ex innebära att man inte kan inleda en process om betalning, även om man skulle vilja, för att utgången av tvisten är för osäker.  

Hur kan man då hantera en förfrågan från ett internationellt företag som vill använda sina egna avtalsmallar? Det man måste göra om ett företag vill avvika från de ansvarsbestämmelser som finns i ABK 09 eller STD-företagens standardavtal är att kontrollera med sitt försäkringsbolag om föreslaget ansvaret täcks av konsultansvarsförsäkringen. Gör det inte det behöver man gå tillbaka till den potentielle kunden och föreslå justering av ansvarsbestämmelser.

Det kan också vara så att det finns andra bestämmelser i det internationella företagets avtalsmall som inte stämmer med svenska förhållanden. Det kan t ex röra sig om att bestämmelser för genomförandet av uppdraget inte stämmer med hur uppdraget utförs i verkligheten eller att det finns alltför långtgående och riskfyllda bestämmelser om ansvar för immateriella rättigheter, ett ansvar som inte motsvarar hur uppdragen genomförs och till vilket hänsyn inte heller är taget i prissättningen av uppdraget. Det kan ta väldigt lång tid att förhandla ett avtal som är omfattande och otydligt och ofta är det varken till beställarens eller leverantörens fördel att lägga ner så mycket tid på att få ett avtal på plats. Det kostar pengar och tiden används bättre till att fokusera på leveransen och affären.

Ett bra sätt att hantera situationen är att föreslå för det internationella företaget att använda ABK 09 eller STD-företagens standardavtal eftersom uppdraget utförs i Sverige och avtalen utgår från svenska förhållanden. Du bör då betona att avtalen är uppbyggda utifrån hur tjänsterna genomförs i realiteten. Berätta gärna också att ABK 09 är ett gemensamt förhandlat standardavtal, dvs ett avtal som förhandlats fram av representanter för både beställare och leverantörer och att det redan innehåller bestämmelser som tillgodoser beställarens intressen.

Om det internationella företaget känner sig otryggt med att använda ABK 09 eller STD-företagens standardavtal för att företaget inte känner till dess innehåll kan det vara en god idé för företaget att kontakta en svensk advokatbyrå för rådgivning om svenska förhållanden och hur svenska avtal utformas. Det internationella företaget bör då kontakta en advokatbyrå som är väl förtrogen med hur uppdrag utförs inom bygg- och anläggning eller inom industrisektorn. Annars ökar risken för att det internationella företaget får rådgivning som medför att det återigen föreslår ett obalanserat avtal, även om resultatet förhoppningsvis är ett tydligare avtal som också tar hänsyn till ansvars- och försäkringsförhållanden för arkitekt- och teknikkonsultföretag.

Både ABK 09 och STD-företagens standardavtal finns översatta till engelska.