Den 13 februari överlämnade regeringen en remiss till Lagrådet angående nya bestämmelser för direktupphandling, dvs upphandling utan krav på anbud i viss form. Lagrådsremissen är ett förslag till ny lagstiftning och kommer, efter Lagarådets granskning, att överlämnas till riksdagen i slutlig version för beslut. Lagändringarna föreslås träda ikraft den 1 juli 2014.

Det som föreslås ändras är gränsen för direktupphandling, införande av obligatorisk dokumentationsplikt och obligatoriska riktlinjer för genomförande av upphandlande myndigheters och enheters direktupphandlingar.

Ändrad direktupphandlingsgräns

Regeringen föreslår att direktupphandling enligt LOU ska få användas för kontrakt vars värde uppgår till högst 28 procent av tröskelvärdet för upphandlingar av varor och tjänster som görs av kommuner och landsting. Den nya direktupphandlingsgränsen ska gälla för all upphandling, dvs såväl för upphandling av varor och tjänster som för upphandling av byggentreprenader. För närvarande betyder det en direktupphandlingsgräns om 505 800 kronor. Direktupphandlingsgränsen enligt LOU är idag 270 964 kronor, dvs 15 procent av tröskelvärdet.

Direktupphandling enligt LUF ska få användas för kontrakt vars värde uppgår till högst 26 procent av tröskelvärdet vid upphandling av varor och tjänster. Även denna direktupphandlingsgräns ska gälla för all upphandling. För närvarande betyder det en direktupphandlingsgräns om 939 342 kronor. Direktupphandlingsgränsen enligt LUF är idag ca 541 928 kronor, dvs 15 procent av tröskelvärdet.

Dokumentationsplikt

Regeringen föreslår att det införs en obligatorisk dokumentationsplikt för upphandlingar vars värde överstiger 100 000 kronor, vilket betyder att den upphandlande myndigheten/enheten ska anteckna skälen för sina beslut och annat av betydelse för upphandlingen. Det behöver den upphandlande myndigheten/enheten inte göra idag. Dessvärre föreslås det inte införas någon bestämmelse om vilken information dokumentationsplikten ska innehålla. Regeringen anser istället att upphandlingsutredningens åsikt om dokumentationspliktens omfattning bör ge vägledning.

Enligt upphandlingsutredningen bör följande uppgifter omfattas:

  1. Den upphandlande myndighetens eller enhetens namn och organisationsnummer,
  2. föremålet för upphandlingen,
  3. hur konkurrensen togs tillvara,
  4. vilka leverantörer som tillfrågades och vilka som lämnade anbud,
  5. vilken leverantör som tilldelades kontraktet, 
  6. det viktigaste skälet för tilldelning,
  7. avtalets uppskattade värde,
  8. tidpunkten för kontraktets genomförande eller dess löptid.

Det införs inte heller någon sanktion för om en upphandlande myndighet/enhet underlåter att dokumentera en direktupphandling. Regeringen anser att dokumentationsplikten bör utvärderas efter tre år.

Riktlinjer för direktupphandlingar

Regeringen föreslår att det ska bli obligatoriskt för upphandlande myndigheter och enheter att anta riktlinjer för genomförande av direktupphandlingar. Det införs inte någon bestämmelse som reglerar riktlinjernas innehåll. Regeringen uttrycker dock i remissen att riktlinjerna tydligt bör ange kriterier för när konkurrensen ska utnyttjas genom att annonsera upphandlingen eller konkurrensutsätta den genom att tillfråga fler leverantörer. Andra förslag som regeringen har är att riktlinjerna ska kunna innehålla uppgift om vem som har behörighet att genomföra direktupphandlingar, hur en lämplig strategi för direktupphandlingar kan utformas, jävsfrågor, korruption m.m.

Vid en kommande utvärdering av de nya bestämmelserna om direktupphandling menar regeringen att det också bör kunna konstateras om det finns behov av en reglering av riktlinjernas innehåll. Det föreslås inte införas inte någon plikt att annonsera direktupphandlingar.