Regeringens förslag till nya upphandlingslagar har anlänt

Nu har äntligen regeringens proposition om ”Nytt regelverk om upphandling” överlämnats till riksdagen. Propositionen innehåller förslag till ny lag om offentlig upphandling, ny lag om upphandling inom försörjningssektorerna och förslag till lag om upphandling av koncessioner. Lagarna genomför Europaparlamentets och rådets direktiv som beslutades den 26 februari 2014. De nya lagarna skulle senast ha varit införda i svensk lag i april i år, men har försenats

De nya direktiven bygger i sak i stora delar på EU:s upphandlingsdirektiv från 2004 som de ersätter, men innehåller därutöver en del nya bestämmelser. Direktiven och lagarna tar också in rättspraxis som utvecklats genom åren och förtydligar på så sätt det som redan sedan tidigare gäller.

Bland nyheterna i lagstiftningen kan särskilt noteras skyldigheter för leverantörer att iaktta tillämpliga miljö-, social-, och arbetsrättsliga skyldigheter och en möjlighet för upphandlande myndigheter att utesluta leverantörer som har åsidosatt sådana skyldigheter. En upphandlande myndighet ska även få besluta att inte tilldela en leverantör ett kontrakt om leverantörens anbud inte stämmer överens med tillämpliga miljö-, social-, och arbetsrättsliga skyldigheteter.

I den nya lagen om offentlig upphandling föreslås också ökade möjligheter att använda förhandlat förfarande med föregående annonsering och konkurrenspräglad dialog, vilket kan leda till ökad fokus på kvalitet i offentliga upphandlingar. Konkurrenspräglad dialog införs också som ett förfarande i lagen om upphandling inom försörjningssektorerna.

Ett nytt förfarande om innovationspartnerskap föreslås införas. Förfarandet ska skapa förutsättningar för utveckling och inköp av bland annat innovativa tjänster. Kravet att deltagare i ett innovationspartnerskap ska bedriva separat forsknings- och utvecklingsverksamhet kvarstår. Regeringen beskriver i propositionen att denna verksamhet inte kan vara en del av den löpande produktionen, men kan bedrivas i nära anslutning till produktionen. Regeringen tolkar vidare EU:s direktiv som att de inte uppställer krav på att verksamheten ska bedrivas redan när partnerskapet påbörjas. Slutsatsen av detta är att det finns en möjlighet att inrätta en separat forsknings- och utvecklingsverksamhet efter det att ett partnerskap ingås och att denna verksamhet då kan vara begränsad till det som omfattas av innovationspartnerskapet. 

Det föreslås också kortare tidsfrister för att lämna anbudsansökningar och anbud. Leverantörer ska även kunna använda sig av en egen försäkran i form av ett standardformulär, det s k europeiska enhetliga upphandlingsdokumentet, för att bland annat intyga att det inte finns grund för uteslutning. Ett sådant dokument förväntas medföra tidsvinster för leverantörer vid anbudsgivning.

Dessvärre kvarstår regeringens förslag att inköpscentraler ska få möjlighet att bedriva grossistverksamhet, det vill säga upphandla i eget namn och vidareförsälja varor och tjänster till upphandlande myndigheter.

Slutligen kan särskilt noteras att det föreslås införas en skyldighet för upphandlande myndigheter att motivera varför ett kontrakt inte delas upp, vilket är en bestämmelse som syftar till att underlätta för små och medelstora företag. Det föreslås även införas tydligare bestämmelser om ramavtal samt om ändring av kontrakt under löptiden.   

De nya lagarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2017.

Läs pressmeddelande på regeringen.se