Debattartikel i UNT: "Otillräcklig forskningsproposition"

Flera förutsättningar för att Sverige ska fortsätta vara ett av världens mest innovativa länder saknas i forskningspropositionen. Det skriver Magnus Höij i en debattartikel i Upsala Nya tidning.


När regeringen presenterade sin forskningsproposition för de kommande fyra åren den 28 november fick den ett blandat mottagande. Svenska Teknik&Designföretagen välkomnar de satsningar på klimat, miljö och hållbart samhällsbyggande återfanns i propositionen. Ambitionen att det ska löna sig för Uppsala universitet och andra lärosäten att samverka med näringslivet är också mycket positivt om än vagt i sina konturer.

Dock saknas flera konkreta åtgärder som är avgörande för att Sverige ska kunna fortsätta vara ett av världens mest innovativa länder.

Regeringen framhåller särskilt att basanslagen för universitet och högskolor höjs så att nivån år 2020 blir 1,3 miljarder kronor högre än i dag. Uppsala universitet tilldelas över 2 miljarder kronor för forskning och forskarutbildning år 2017 och hur mycket mer som universitet tilldelas de kommande åren presenteras nästa år.

Det är mycket pengar och ett välkommet resurstillskott för universiteten. Men forskningspolitiken måste också inriktas på att öka nyttan av våra kunskapsinvesteringar.

Sverige satsar internationellt sett mycket stora resurser på forskning, men lyckas inte omvandla kunskap till innovationer och jobb. Det konstaterar OECD i sin rapport "Reviews of Innovation Policy". Detta bör leda till radikala förändringar av politiken.

Svenska Teknik&Designföretagen saknar följande konkreta förslag i regeringens proposition:

  • Öka satsningarna på tjänsteinnovation. Öronmärk pengar till tjänsteforskningen och vidta åtgärder så att tvärvetenskapliga områden får ett större fokus i resurstilldelning. Det är i de kunskapsintensiva tjänstebranscherna som majoriteten av alla arbetstillfällen skapas.
  • Fördubbla FoU-avdraget. Den sänkta arbetsgivaravgiften för medarbetare som bedriver forskning och utveckling har bidragit till att öka antalet anställda i näringslivet som bedriver forskning och utveckling. Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna per forskare bör öka från 10 till 15 procent och det maximala avdraget per arbetsgivare bör fördubblas till 460 000 kr per månad.
  • Reformera tillämpningen av medfinansieringskravet. Kunskapsintensiva tjänsteföretag måste kunna bedriva forskning på jämlika villkor som akademi och institut, det gynnar hela näringslivet.
  • Reformera expertskatten. Sveriges hårdare krav i jämförelse med övriga OECD-länder sätter käppar i hjulen för svensk forskning. Förenkla regelverk och sänk krav så att fler internationella forskare och experter kan etablera sig i Sverige.

Sverige ska vara ett land som attraherar och välkomnar de bästa. Vi måste öppna för att fler företag ska kunna anställa spetskompetens och fortsätta bedriva forskning och innovation i Sverige.

Det är dags att de kunskapsintensiva tjänsteföretagen får förutsättningar att spela en viktigare roll för svensk forskning och innovation. Tillsammans med universitet, forskningsråd och andra forskningsfinansiärer kan de kunskapsintensiva arkitekt- och ingenjörsföretagen bidra till att bygga ett ännu starkare kunskapskluster i Uppsala. Med rätt regelverk kommer nyinvesteringar, nyetableringar och nya jobb. Med ovanstående reformer skulle de kunskapsintensiva tjänsteföretagen kunna bli en ännu starkare innovationsmotor för fler jobb i Sverige.

Magnus Höij
vd Svenska Teknik & Designföretagen