Varför är forskningsfrämjandet inte en valfråga?

Att Sverige och näringslivet har baserat många nationella och internationella framgångar på uppfinningar, patent och forskning är ganska självklart. Lika självklart som att vi befinner oss i en värld som ständigt förändras och att vi måste anpassa oss till nya förutsättningar.

Internationaliseringen, tjänstefieringen och den digitala utvecklingen har skapat helt nya förutsättningar att utveckla marknader och värden. Kunskap, kunskapsutveckling och kapitalisering av immateriella tillgångar blir allt viktigare. Och med det stärks de kunskapsbaserade företagens roll.

Utvecklingen innebär att gamla värdekedjor raseras och nya byggs upp. Företag som tidigare byggde sin marknad på att vara underleverantörer kan kliva fram och vara drivande och ägare av värdeskapandet. Helt nya företag skapas baserat på nya distributionskanaler, efterfrågeutveckling och förvaltning av immateriella rättigheter.

Förra veckan startade vi höstens Svenska Teknik&Designföretagen samtalar med – där vi bjuder in intressanta gäster varje månad för att diskutera relevanta och spännande ämnen. Första gäst för säsongen var Christina Wainikka, immaterialrättsexpert på Svenskt Näringsliv. Christina lyfte den ökande vikten av att förvalta och utveckla företagens kunskapsbaserade tillgångar. Detta är särskilt viktigt för den kunskapsintensiva tjänstesektorn. Kunskapsbaserade tillgångar är en beskrivning av värden som innefattar mycket mer än bara patent, upphovsrätt, mönsterskydd och varumärken. Det innefattar all den kunskap som företag utvecklar och förvaltar, oavsett om den skyddas av lag eller inte. Tillgångar som måste ge avkastning i affärsavtal för att företaget ska kunna återinvestera i ny forskning och utveckling. En näringslivsutveckling som leder till ännu bättre tjänster, produkter och värden.

Sverige behöver utveckla en innovations- och forskningspolitik som bygger på insikten att gamla värdekedjor redan har raserats. Nya värden skapas i helt nya värdekedjor med helt nya förutsättningar och företag. Då krävs nya vägar att utveckla och stimulera forskning och forskningsinvesteringar. Samt nya metoder att mäta och utvärdera värdet av de åtgärder som genomförs. Metoder som än högre prioriterar värdeskapande i form av sysselsättning och uppbyggnad av kunskapsbaserade tillgångar.

Min förväntan är inte att forsknings och innovationsfrågorna kommer bli en het valfråga. Men de borde vara det. Utan väl fungerande strukturer för kunskapsutveckling, utbildning och forskning så finns inte så många andra politikområden att hantera. För en god näringslivsutveckling krävs även rätt grundförutsättningar när det gäller skattesystem, internationell handel och kompetensförsörjning. Och det är frågor som kommer behöva ligga högt upp på agendan under nästa mandatperiod.

Läs mer om några konkreta förslag som jag hoppas kommer förverkligas under kommande mandatperiod.

 

Anders Persson, Näringspolitisk chef