Hoppa till innehåll
STD-företagen har idag lämnat remissvar angående tvingande regler när det gäller betalningstid av fakturor. Långa betalningstider och sena betalningar är sedan många år ett stort och ökande problem för näringslivet. Detta är något som åtskilliga rapporter lyft fram och något som näringslivet är helt överens om.

För att motverka detta antog Europaparlamentet och Europeiska unionens råd den 16 februari 2011 direktivet (2011/7/EU) om bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner. Det syftar till att bekämpa sena betalningar vid handelstransaktioner och främja särskilt de små och medelstora företagens konkurrenskraft. Sveriges regering har sedan arbetat fram ett förslag på en lagändring som trädde i kraft den 16 mars 2013 (SFS 2013:55–58). Tyvärr hade regeringen inte fullt ut förstått hur viktig denna fråga var för näringslivet och inte heller det stora missnöje som fanns kring förslagets uddlöshet. Detta resulterade i att riksdagen beslutade att en skärpning av lagen skulle läggas fram. Och det är den som nu ligger på bordet och har varit ute på remiss.

Tittar man i backspegeln så kan man konstatera att de tidigare utredningarna som föregått förslaget inte berört positiva eller negativa effekter av en tvingande lagstiftning. Troligen för att berörda inte såg det som sitt uppdrag. Men självklart hade en konsekvensanalys varit på sin plats.

Man kan dock konstatera att näringslivet med några få undantag är positivt till att komma till rätta med problemet med långa betalningstider men att det skiljer sig något åt i synen på hur man ska lyckas med det. Vi har i Sverige idag i princip avtalsfrihet. En tvingande lagstiftning om max 30 dagar mellan näringsidkare ger en viss begränsning i detta. Och just avtalsfriheten värnas av förståeliga skäl från flera håll bland dem som försvarar juridikens principer. Andra menar att ingreppet är ringa och att de positiva effekterna överväger.

Justitiedepartementet har fått tydliga instruktioner från riksdagen att lägga fram ett lagförslag som uppfyller riksdagens beslut och skapar förutsättningar för kortare betalningstider mellan näringsidkare. Detta riksdagsbeslut innebär i sig en viss inskränkning i avtalsfriheten, men förslaget är enkelt, tydligt och kan inte misstolkas. Att utnyttja sin dominerande ställning för att tvinga fram extremt långa betalningstider för egen vinning är INTE ok! Här gör regeringen och riksdagen en tydlig markering.

Låt oss nu gå vidare och fokusera på hur vi i näringslivet bättre kan samverka för att skapa förutsättningar för att skapa innovation, utveckling, arbetstillfällen och konkurrenskraft!

Läs hela remissvaret här.

Läs våra tidigare inlägg om betaltider här.