Temperatur inomhus Socialstyrelsens Allmänna råd, SOSFS 2005:15 (M)

De allmänna råden gäller för bostadsutrymmen, t.ex. kök, sovrum, vardagsrum och badrum, samt för sådana lokaler för allmänna ändamål där människor vistas mer än tillfälligt, t.ex. klassrum och lekhallar. De allmänna råden gäller inte vid extrema väderförhållanden.För bedömning av om det termiska klimatet i ett utrymme innebär olägenhet för människors hälsa enligt 9 kap. 3 § miljöbalken anges riktvärden som ska beaktas.

Se länk: http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2005-15/Documents/2005_15.pdf

BBR avsnitt 6 - Hygien, hälsa och miljö

För att byggnader inte ska påverka vår hälsa negativt när vi använder dem ställer Boverkets byggregler krav på frisk luft, termisk komfort, tillgång till dricksvatten och vatten för hygienändamål. Byggnadsmaterialen som används får inte heller påverka hälsan negativt. Skadlig fukt ska inte uppstå och utsläpp från byggnaderna ska begränsas. Byggnader och deras installationer ska utformas så att luft- och vattenkvalitet samt ljus-, fukt-, temperatur- och hygienförhållanden blir tillfredsställande under byggnadens livslängd och därmed olägenheter för människors hälsa kan undvikas.

Se länk: http://www.boverket.se/Bygga--forvalta/Bygg--och-konstruktionsregler-ESK/Boverkets-byggregler/BBR-avsnitt-6/

Arbetsplatsens utformning

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna, AFS 2009:2.

Föreskrifter gäller utformning och underhåll av arbetsplatser, förbindelseleder och personalutrymmen. De omfattar bland annat föreskrifter och allmänna råd avseende dagsljus, belysning, luftkvalitet, termiskt klimat, buller och akustik

Se länk: http://www.av.se/lagochratt/afs/afs2009_02.aspx

Bygga med glas

Glas är en integrerad del i byggnader och ingår som en viktig funktionell beståndsdel för helheten. Detta innebär att man måste ställa funktionskrav på glas för en rad olika områden som personsäkerhet, inbrottsskydd, brandskydd, värmeisolering, solenergi, ljus, bullerskydd m‑m.

I boken ges råd om bl a energihushållning och värmeisolering, komfort vinter och sommar, dagsljus och bullerskydd kopplat till glasade konstruktioner såsom, fönster, fasader och tak.

Se länk: http://www.gbf.se/node/77428

Riktlinjer för specifikation av inneklimat, R1

R1:an utgör underlag för att specificera och utvärdera inneklimatets kvalitet, som referenshandling i samband med projektering och upphandling av inneklimatsystem. Men även vara ett hjälpmedel vid bedömning av inneklimatets kvalitet i befintliga byggnader. Avsikten är att R1:an ska fungera som en mall, när det gäller krav på inomhusklimatets kvalitet så som luftkvalitet, termiskt klimat, ljud och ljus, för att underlätta kommunikationen mellan beställare, hyresgäst, arkitekt, konsulter, entreprenörer och förvaltare. R1:an är avsedd att utgöra ett hjälpmedel framförallt för systemlösningsskedet, genom att fungera som ett samlande underlag för samverkan mellan beställare och de konsulter som ska ansvara för projektering av byggnaden och dess installationer.

Se länk: http://www.sis.se/bok/bck-45548

IDA Indoor Climate and Energy, IDA ICE

IDA Indoor Climate and Energy (IDA ICE) är ett simuleringsverktyg för att studera inneklimat och energianvändning i en byggnad

Se länk: http://www.equa-solutions.co.uk/

Fuktdimensionering, WUFI

WUFI (Wärme Und Feuchte Instationär) är ett PC-program för beräkning av kopplad fukt- och värmetransport i byggnadsdelar och konstruktioner. Med programmet kan realistiska beräkningar genomföras av icke-stationära värme- och fuktförhållanden i byggnadsdelar och konstruktioner, bestående av flera skikt, med olika klimatbelastningar.

WUFI är utvecklat vid Fraunhofer Institut für Bauphysik i Tyskland. Den svenska versionen är utvecklad i samarbete med Lunds tekniska högskola. En svensk demoversion av WUFI (WUFI-1D Light 5.1) kan laddas ner gratis.

Se länk: http://www.wufi.se/Valkommen.html

Fuktsäkert Byggande, Bygga F

ByggaF - en metod för en fuktsäker byggprocess - är en systematisk metod för att säkerställa, dokumentera och kommunicera fuktsäkerhet genom hela byggprocessen. ByggaF innehåller en mängd hjälpmedel i form av anvisningar kontrollplaner och checklistor. Dessa dokument kan du ladda ned kostnadsfritt.
Hjälpmedlen är främst avsedda för byggherrar, projektörer, entreprenörer och förvaltare. Metoden är indelad efter byggprocessens olika skeden: program, projektering, bygg och förvaltning.

Se länk: http://www.fuktcentrum.lth.se/index.php?id=20422

Uttorkning av betong, TorkaS

TorkaS är ett PC-program för att bedöma uttorkningstider hos nygjutna betongkonstruktioner. Beräkningarna i programmet bygger på etablerade teorier samt ett stort antal försök som gjorts vid FuktCentrum, avd Byggnadsmaterial vid LTH.Indata till programmet är betongkonstruktionens utformning, ort, hållpunkter i tidplanen samt betongkvalitet.

Se länk: http://www.fuktcentrum.lth.se/index.php?id=20446

Örebroenkäten

Enkäten finns i olika versioner med inriktning mot specifika miljöer – till exempel skolor, förskolor, kontor, sjukvårdsmiljöer samt boendemiljöer. De olika enkätversionerna är baserade på samma stomme av frågor vilket ger möjligheter till jämförelser mellan exempelvis skolpersonal och elever eller mellan boende- och arbetsmiljöer.
Enkäterna har använts i ett mycket stort antal objekt med problem eller för större kartläggande undersökningar. Basenkäten är översatt till många olika språk.

Se länk: http://www.orebroll.se/sv/uso/Patientinformation/Kliniker-och-enheter/Arbets--och-miljomedicinska-kliniken/Tjansteutbud/Enkatutvardering/

Stockholms Innemiljöenkät 

Enkäten är standardiserad och framtagen utifrån sociologiska principer för validering. Den innehåller frågor om upplevd innemiljö uttryckt som luftkvalitet, termisk komfort, ljud och ljus. Förutom frågan om förekomst av allergi, frågas efter förekomst av sju bostadsrelaterade hälsosymtom som brukar inrymmas under begreppet ”sjuka hus symtom – SBS”. Dessutom ställs frågor om lägenheten och hur den används samt individ- och hushållsdata. Enkäten har visat sig ha god överensstämmelse vid upprepade studier på så väl områdesnivå, byggnadsnivå som individnivå. 

Resultaten redovisas i grafiska besvärsprofiler för innemiljö respektive hälsobesvär och har ett bra referensmaterial från en studie 1992/93 med svar från 609 flerbostadshus och 9808 lägenheter från olika byggnadsperioder i Stockholm. Referensmaterialet har förnyats 2005 med svar från 481 hus och 7 640 flerbostadshus.

Se länk: www.ammuppsala.se/3H/

Miljöstatus för byggnader

Miljöstatus för byggnader är en metod för att miljöanpassa fastighetsförvaltningen. Metoden vänder sig till fastighetsägare och hyresgäster. Genom att låta utföra en miljöinventering kan en befintlig fastighets miljöbrister och miljöfördelar identifieras. Därefter kan en miljödeklaration upprättas och kommuniceras till berörda intressenter. Metoden Ett underlag kan skapas för att tillmötesgå hyresgästers och andra intressenters krav och önskemål.

Se länk: http://www.miljostatus.se/

Miljöinventering i befintlig bebyggelse, MIBB

MIBB är en metod för inventering av innemiljön i bostäder som har utvecklats i samarbete mellan ett flertal organisationer och bostadsföretag. Det som är unikt för MIBB är att den är utformad så att den tar hänsyn till de boendes upplevelser. Under årens lopp har metoden utvecklats till en utbyggd MIBB som omfattar mer än bara innemiljön.

Med MIBB kan fastighetsägare och boende kan få en lägesrapport om innemiljön i sin fastighet genom en inventering. En del av inventeringen utgörs av en besiktning av fastigheten av en certifierad miljöinventerare. Vad som gör MIBB unikt är att en boendeenkät dessutom är obligatorisk. MIBB utgår på så sätt från de upplevelser och erfarenheter som finns hos de som bor eller använder byggnaden.

Från början utvecklades MIBB för att enbart inventera innemiljön. Metoden visade sig vara så bra att den fick fungera som utgångspunkt för en utbyggd inventeringsmetod som även hanterar fastighetens miljöstatus, utemiljö, arbetsmiljö och förvaltning.

Se länk: http://www.sabo.se/kunskapsomraden/miljo/hallbar_byggnad/Sidor/MIBB.aspx

Miljöbyggnad

Miljöbyggnad (f.d. Miljöklassad byggnad) är ett svenskt system för att certifiera byggnader inom energi, innemiljö samt material och kemikalier. Det är utvecklat för att värna om människors hälsa och vår miljö.

Se länk: http://www.sgbc.se/SGBCA1/wp-content/uploads/2011/02/Milj%C3%B6byggnad.pdf

Området innemiljö omfattar nio stycken indikatorer: ljudmiljö, radonhalt, ventilation, trafikföroreningar (kvävedioxid), fuktsäkerhet, termiskt klimat vinter och sommar, dagsljus samt tappvattentemperatur (legionella). För att uppnå Guld måste man genomföra en innemiljöenkät, exempelvis den som ingår i Miljöbyggnad eller annan likvärdig enkät.

Se länk:  www.sgbc.se/index.php./dokument-och-manualer