Dagen börjar klockan 6.55 med en kopp kaffe. Det behövs för att bota morgontröttheten. Jag och en kollega pendlar 10 mil enkel resa till jobbet så det blir tidiga morgonar.
Efter en skön semester är det dags att ta tag i jobbet igen och fortsätta där jag slutade. Det ska bli kul att komma igång igen, återuppta kontakten med kunderna och se hur projekten går.

Medan datorn sakta tuggar igång (den verkar som den också har haft semester) ser jag över mina anteckningar för att påminna mig om var jag slutade innan jag gick på semester.

Minnena går tillbaka till min resa till Sälen. Jag var där för att programmera en intelligent belysningsanläggning som jag hade projekterat. Tyvärr kunde jag inte programmera färdigt eftersom en touchpanel var på tyska och jag hade ingen support tillgänglig. Jag måste ta kontakt med entreprenören för att se när det blir en till resa för att färdigställa projektet.

Jag kollar igenom mina mejl och ser att läget är under kontroll, skönt med en mjukstart. Jag fuskade lite och kollade mejlen hemifrån under semester för att slippa överraskningar.

Jag måste prata med en kollega om ett aktuellt projekt. Det byggs två stycken höghus med hyreslägenheter på varsin sida om en motorväg. Det är ännu oklart om vilken elfirma som ska få entreprenaden men tills vidare är vi inblandade för projektering av elen. Det är ett avancerat projekt där bjälklagen är tillverkade i förväg. Jag tittar på ritningarna som jag påbörjade innan sommaren för att påminna mig om byggkonceptet. På plan 1 är det en blandning av förtillverkade bjälklag och gjutning på plats. Jag ska rita ihop elen så att de förtillverkade bjälklagen fungerar med de som ska gjutas på plats. Här krävs det extra tydliga ritningar och millimeterprecision.

Dags för lunch, det är alltid trevligt med mat och ett tillfälle att prata fotboll med arbetskompisarna.

Efter lunch tar jag kontakt med en armaturtillverkare. Innan sommaren påbörjade jag och en kollega projektering av nödbelysning på en teater. Huset är kulturskyddat vilket innebär att vi ska göra så lite skada på huset som möjligt samtidigt som vi ska uppfylla de krav som ställs på en nödbelysningsanläggning. Det är inte alltid så lätt.
Vi samarbetar med en armaturtillverkare för att se om vi kan bygga om deras befintliga armaturer så att de klarar av våra behov. Jag får tråkiga nyheter. Vår idé om ombyggnad går inte att genomföra. Vi måste åka ut till teatern igen och undersöka var vi kan placera armaturer så att det blir så diskret som möjligt.

Klockan börjar närma sig fyra och det är dags att åka hemåt. Jag gör några anteckningar om dagen för att lättare komma igång i morgon.

/Adnan Bektasevic