Sjuklöneperiod och karensdag

Du som arbetsgivare ska betala sjuklön under de första 14 kalenderdagarna i varje sjuklöneperiod. Den allra första dagen i sjuklöneperioden, den så kallade karensdagen, betalar du ingen sjuklön. En sjuklöneperiod börjar med karensdag den dag som arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom och som arbetstagaren låter bli att arbeta. Under karensdagen och de 13 följande kalenderdagarna pågår sjuklöneperioden. Dagar som den anställde inte skulle ha arbetat räknas också in i sjuklöneperioden men sjuklön betalar du som arbetsgivare bara för de dagar som arbetstagaren skulle ha arbetat.

En sjukperiod börjar första dagen en arbetstagare är frånvarande från arbetet på grund av sjukdom, en arbetsfri dag kan aldrig vara första dagen i en sjukperiod. Den sista dagen i en sjukperiod är dagen innan en arbetstagare återgår i arbete, den sista dagen kan därför vara en arbetsfri dag.

Exempel
På lördagen den 5 april ringer den anställde och berättar att han är sjuk. Hans nästa arbetsdag skulle ha varit på måndagen den 7 april. Måndagen blir karensdag eftersom det är första dagen som den anställde skulle ha arbetat. Sjuklöneperioden börjar på karensdagen och håller på i 14 dagar. Sista dagen i sjuklöneperioden är i detta exempel söndagen den 20 april.

Den anställde ska ha gjort sjukanmälan för att få sjuklön, se rubriken sjukanmälan.

Arbetspass som sträcker sig över flera dygn

Karensdag
Om din anställde har oregelbundna arbetstider och till exempel arbetar natt börjar sjuklöneperioden den första kalenderdagen med sjukfrånvaro. Exempelvis om personen börjar klockan 21 och slutar nästa dag klockan 07, är hela passet karensdag.

Sjuklöneperioden slutar
Du som arbetsgivare betalar sjuklön både för dag 14 och dag 15 om fler timmar av arbetspasset ligger på dag 14 än på dag 15. Om fler timmar av arbetspasset ligger på dag 15 betalar försäkringskassan sjukpenning för hela arbetspasset.
Karensdagen gäller per arbetsgivare om en anställd har flera olika
Om en anställd har flera arbetsgivare gäller skyldigheten att betala sjuklön varje arbetsgivare för sig. Karensdag räknas också per arbetsgivare.

Karensdagen kan vara kortare än en dag
Karensdag är den första dagen som arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom och som han låter bli att arbeta. Om den anställde blir sjuk på arbetsplatsen och går hem från arbetet innan han skulle ha slutat för dagen blir resten av arbetsdagen karensdag. Karensdagen behöver alltså inte vara en hel arbetsdag.

Exempel
Den anställde har arbetstid klockan 8-17. Klockan tre känner han sig så dålig att han sjukanmäler sig och går hem. Då är de två timmarna mellan klockan 15 och 17 karensdag och nästa dag blir dag två i sjuklöneperioden.

När en anställd ofta går hem tidigt för att få mindre karensavdrag

Om en anställd skulle missbruka det här och ofta gå hem i slutet av dagen för att få ett mindre karensdagsavdrag kan du som arbetsgivare antingen kräva läkarintyg från första dagen för att det ska räknas som sjukdom, se läkarintyg eller om du är bunden av kollektivavtal ge den anställde permission (ledighet utan löneavdrag) den första dagen. Då blir dag två karensdag och den anställde får ett helt dagsavdrag för dag 2 som blir dag ett i sjuklöneperioden.

Karensdag gäller inte vid all frånvaro

Karensdag gäller även vid arbetsskada. För övriga ersättningar från försäkringskassan – rehabiliteringspenning, sjukpenning i samband med medicinsk behandling och medicinsk rehabilitering, närståendepenning, smittbärarpenning, tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning – gäller inte karensdag.